Dagpenningstermer
Arbete med lönesubvention: Arbets- och näringsbyrån kan bevilja och betala lönesubvention för arbetstagarens lönekostnader. Det är fråga om ett normalt anställningsförhållande, men uppfyllandet av arbetsvillkoret avviker från det normala.
Arbetsmarknadsstöd: En arbetslös som inte har uppfyllt arbetsvillkoret eller som
har fått arbetslöshetsdagpenning i 500 dagar kan få arbetsmarknadsstöd från Folkpensionsanstalten. Det fulla arbetsmarknadsstödet är lika stort som grunddagpenningen.
Arbetsvillkor: Arbetsvillkoret avser kravet att sökanden ska ha varit en viss tid i
arbete. Arbetsvillkoret uppfylls då sökanden har varit i arbete i 34 kalenderveckors tid inom loppet av de 28 senaste månaderna. Arbetstiden ska uppgå till minst 18 timmar per kalendervecka.
Grunddagpenning: En arbetslös som har uppfyllt arbetsvillkoret, men inte är
medlem i en a-kassa, får grunddagpenning från Folkpensionsanstalten. Grunddagpenningen är 31,36 euro per dag år 2012. Därtill betalas barnförhöjningar på samma sätt som i anslutning till inkomstrelaterad dagpenning.
Inkomstrelaterad dagpenning: En arbetslös som har uppfyllt arbetsvillkoret
och är medlem i en a-kassa får inkomstrelaterad dagpenning.
Jämkad dagpenning, jämkning: Arbetslöshetsdagpenningen betalas ut som jämkad dagpenning, om personen har inkomster under arbetslöshetstiden. Jämkning betyder att den arbetslöse lyfter inkomstrelaterad dagpenning också för den period då han/hon har jobb, dock så att kassan drar av en del av den lön som förmånstagaren förtjänat. Huvudregeln är att hälften av lönen avdras från
dagpenningen.
Kalkylmässig arbetsinkomst
vid jämkning: Den jämkade dagpenningen betalas i regel för en period på fyra
veckor eller en månad. Om det under perioden på fyra veckor eller en månad finns en tid för vilken kassan inte kan betala dagpenning, ändras inkomsten från de övriga dagarna inom perioden kalkylmässigt att motsvara månadsinkomsten.
Av den lön som på så sätt beräknas, beaktar kassan 50 procent vid jämkningen.
Karens: Den tid utan dagpenning som arbets-och näringsbyrån bestämmer på grund av att personen vägrar att ta emot arbete eller säger upp sig utan ett godtagbart skäl.
Kombinationsstöd: Arbetsmarknadsstöd kan betalas till en arbetsgivare som anställer en till arbetsmarknadsstöd berättigad arbetslös person. Arbets- och näringsbyrån kan därtill betala ett tilläggsstöd. Det är fråga om ett normalt arbetsförhållande, men uppfyllandet av arbetsvillkoret avviker från det normala. Sedan 1.1 2006 har kombinationsstödet ersatts med lönesubvention.
Medlemsvillkor: För att man ska få inkomstrelaterad dagpenning förutsätts
att man varit medlem i en a-kassa i minst 34 veckor. Arbetsvillkoret ska uppfyllas under tiden som medlem.
Minskad dagpenning: Vissa sociala förmåner minskar beloppet av den inkomstrelaterade dagpenningen med fullt belopp. Den dagpenning som då utbetalas kallas minskad dagpenning. Minskad dagpenning är inte detsamma som jämkad dagpenning.
Nollställning av dagar: Arbetslöshetsdagpenning betalas för högst 500 dagar.
Om personen uppfyller ett nytt 34 veckors arbetsvillkor, börjar maximitiden löpa från början, med andra ord nollställs nedräkningen av dagar.
Omställningsskydd: Syftet med omställningsskyddet i uppsägningssituationer
är att den uppsagde ska få ett nytt arbete snabbare och lättare. Till verksamhetsmodellen hör arbetsgivarens plikt att informera effektivare,
en verksamhetsplan som görs upp med personalen samt de sysselsättningsplanen som görs upp med arbets- och näringsbyråerna.
Dessutom kan den uppsagde arbetstagaren ha rätt till förhöjt utkomstskydd för arbetslösa, om han eller hon deltar i den sysselsättningsfrämjande service som man har kommit överens om i sysselsättningsplanen.
Pensionssluss: Den person som är född före år 1950 befinner i en så kallad pensionssluss, då han eller hon blir arbetslös så att han eller hon fyller 57 år innan den maximala betalningstiden på 500 dagar av inkomstrelaterad dagpenning har åtgått. Efter 500 dagar får han eller hon dagpenning som tilläggsdagar till slutet av den kalendermånad då han/hon fyller 60 år. Då har vederbörande möjlighet att ansöka om arbetslöshetspension.
Semesterersättning: Om arbetstagaren vid utgången av anställningsförhållandet
har outtagen semester, betalar arbetsgivaren ersättningen för dessa outtagna dagar i pengar. Den semesterpenning som betalas av arbetsgivaren är inte semesterersättning.
Självrisktid: Då personen efter det att arbetslösheten börjat, anmäler sig som arbetslös arbetssökande hos arbets- och näringsbyrån, börjar utbetalningen av dagpenning först efter självrisktiden. Självrisktiden är en tid som motsvarar sju hela dagar som arbetslös under högst åtta på varandra följande kalenderveckor.
Självrisktiden fastställs alltid på nytt då sökandens arbetsvillkor uppfylls, och till följd av detta bestäms dagpenningsnivån på nytt samt nollställs nedräkningen av maximitiden på 500 dagar.
Sysselsättningsfrämjande service:
De sysselsättningsfrämjande serviceformerna är:
1) arbetskraftspolitisk vuxenutbildning,
2) frivilliga studier,
3) arbetspraktik, arbetslivsträning och arbetsprövning på en arbetsplats,
4) arbets- och utbildningsprövning,
5) sådana integrationsåtgärder för invandrare som kan jämställas med annan sysselsättningsfrämjande service, och
6) arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte.
Om det i sysselsättningsplanen finns en överenskommelse om deltagande i servicen, kan den arbetssökande få förhöjd inkomstrelaterad dagpenning.
Tilläggsdagar: Med tilläggsdagar avses de dagpenningsdagar som betalas utöver 500 dagar. Till den som är född 1950–1954 och blir arbetslös, så att han eller hon fyller 59 år innan maximitiden på 500 dagar har åtgått, och som vid den tidpunkt då maximitiden har åtgått har utfört pensionsintjänande arbete i minst fem år under de 20 senaste åren, betalas dagpenning till slutet av den månaden då han eller hon fyller 65 år. Om personen i fråga är född 1955 eller senare och blir arbetslös, så att han eller hon fyller 60 år innan maximitiden på 500 dagar har
åtgått och vid den tidpunkt då maximitiden har åtgått har utfört ensionsintjänande arbete i minst fem år under de 20 senaste åren, betalas dagpenning till slutet av den månaden då han eller hon fyller 65 år. Angående personer som är födda före år 1950, se Pensionssluss.
Utbildningsdagpenning: Det har före år 2010 varit möjligt att betala en utbildningsdagpenning av samma storlek som arbetslöshetsdagpenningen till en arbetslös person som påbörjar frivilliga studier. Från och med 2010 får en arbetssökande person inkomstrelaterad dagpenning för den tid som han/hon bedriver frivilliga studier. Se Sysselsättningsfrämjande service.
Utbildningsstöd: Det är en stödform som betalas under den tid då den arbetssökande deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning, vilken börjat före 2010. Utbildningsstödet avvecklas som ett särskilt förmånsslag, och de som deltar i arbetskraftspolitisk vuxenutbildning som startar 2010 ges inkomstrelaterad dagpenning. Se Sysselsättningsfrämjande service.
