Det blir ändringar till lagen om utkomstskydd för arbetslösa från början av nästa år. Självrisktiden förkortas, men samtidigt ska den arbetssökandens aktivitet kontrolleras. Dagpenningens storlek nedsätts om den arbetssökande inte uppfyller kravet på aktivitet. Den här ändringen till lagen (så kallad aktiveringsmodell) omfattas från början av året 2018 alla som får dagpenning utom en del grupper som har stiftats i lagen.
Det kommer också att bli ändringar till förutsättningarna för beviljande av rörlighetsunderstöd, och om den arbetssökande inleder en företagsverksamhet ska det i fortsättningen utredas först efter att företagsverksamheten har pågått i fyra månader.
Självrisktid ändras och dagpenningens storlek kan minskas
Självrisktiden i början av arbetslösheten är fr.o.m. 1.1.2018 fem dagar i stället för nuvarande sju dagar. Det blir dock mer själriskdagar om den arbetssökande inte uppfyller aktivitetskravet under granskningsperioden på 65 utbetalningsdagar. Då sjunker dagpenningen med 4,65 procent under nästa period på 65 utbetalningsdagar.
Vad förväntas av den arbetssökande för att dagpenning inte ska sjunka?
Dagpenningen sjunker inte om den arbetssökande:
- arbetar under granskningsperioden så mycket att arbetet utfört under en kalendervecka räknas in i arbetsvillkoret för löntagare
- arbetar under granskningsperioden sammanlagt så mycket att arbetet skulle räknas in i arbetsvillkoret för löntagare
- har företagsverksamhet och har förtjänat under granskningsperioden totalt minst 23 procent av den månadsinkomst som krävs för arbetsvillkoret för företagare
- deltar under uppföljningsperioden i en minst fem dagar lång sysselsättningsfrämjande service
- deltar under uppföljningsperioden i en minst fem dagar lång annan av arbetskraftsmyndigheterna ordnad service eller verksamhet för att förbättra sina sysselsättningsförutsättningar
- deltar under uppföljnngsperioden i minst fem dagar i annan verksamhet son ordnas på arbetplatsen eller i anslutning till sysselssättningsfrämjande verksamhet som stöder rekrytering.
Arbetslöshetskassan måste utreda om den arbetssökande uppfyller dessa villkor och ber vid behov utredningar gällande ärendet från arbetssökande.
Uppföljningsperioder och utbetalning av dagpenning
Arbetssökandes aktivitet kontrolleras i 65 dagars tidsperioder. Om den arbetssökande inte har uppfyllt aktivitetskravet, betalas dagpenning till nedsatt belopp för de följande 65 dagarna. Nedsättningen görs på det fulla dagpenning och den uppgår till 4,65 procent. Följande granskningsperiod börjar vid utgången av den föregående granskningsperioden och efter det, kontrolleras aktivering igen. Granskningsperioden börjar om från början och förmånen betalas utan nedsättning när en person uppfyller arbetsvillkoret, har varit sysselsatt i heltidsarbete eller företagare på heltid längre än två veckor utan avbrott eller den arbetssökande får karens i mitten av granskningsperioden.
Aktivitet kontrolleras inte om person som får dagpenning har en anhängig ansökan om invalidpension eller som får förmån som beviljats på grundval av arbetsoförmåga eller skada. Aktivitet förutsätts inte om man arbetar som närståendevårdare eller familjevårdare. Aktivitet kontrolleras när person är heltidspermitterad efter permittering har pågått över 64 betalningsdagar. Om en person är permitterad till förkortad arbetsvecka, kontrolleras aktiviteten, om permittering ändras till heltidspermittering och pågår över 64 betalningsdagar.
Uppföljningsperioderna börjar för alla som får arbetslöshetsförmånen när lagen träder i kraft den 1 januari 2018.
Kontroversiell ändring till lagen utökar byråkratin
Det har varit mycket kritik i media om den så kallade aktiveringsmodellen som träder i kraft i början av året. Enligt arbetslöshetskassans åsikt utökar modellen byråkratin. Tyvärr kommer utredningen av aktivitet fördröja betalningen av dagpenning en del. När förmånen, sjunker, avtas uppehället också. Modellen behandlar inte människor rättvist, därför att arbete eller sysselsättningsfrämjande service inte erbjuds överallt.
Ändringar i rörlighetsunderstödet
Arbetslöshetskassorna började betala rörlighetsunderstödet i början av året 2017. Det har blivit ändringar till förutsättningar för at utöka användning av rörlighetsunderstödet. Nya bestämmelser används, om arbete eller utbildning som ansluter sig till arbetet börjar tidigast 1.1.2018.
I fortsättningen betalas rörlighetsunderstödet om andra förutsättningar uppfylls också:
- när man har ett arbetsförhållande i vilket arbetstiden är under 18 timmar per vecka. Rörlighetsunderstöd betalas ändå bara för ett arbetsförhållande även om man hade flera deltidsarbeten samtidigt. Vid deltidsarbete betalas understödet för utförda arbetsdagar.
- när arbetssökande deltar i utbildning som ansluter sig till arbetet för att kunna börja med arbetet
Rörlighetsunderstödet kan omfatta:
- barnförhöjning för barn för vilka man är försörjningspliktig
- förhöjningsdel, om avståndet från bostaden eller från bostaden före flyttningen är över 200 km till arbetsplatsen eller platsen där utbildningen ordnas
Företagsverksamhet som inletts som arbetslös
När man som arbetslös inleder företagsverksamhet som pågår över två veckor, bedöms heltidssysselsättning eller bisyssla inte under de fyra första månaderna från inledandet av verksamheten. Arbetslöshetskassan betalar dagpenning jämkad med inkomster från företagsverksamhet.
Efter fyra månader från inledning av företagsverksamheten bedömer TE-byrån om verksamhet betraktas som heltidssysselsättning eller bisyssla. Om företagsverksamhet betraktas som heltidssysselsättning, upphör rätten till förmåner efter fyra månader. Man måste vara arbetssökande i TE-byrån och ansöka heltidsarbete under dessa fyra månaderna. Företagsverksamhet är inte en godtagbar orsak till vägrande att ta emot arbete eller delta i sysselsättningsfrämjande service.
Bestämmelsen gäller, när företagsverksamhet börjar tidigast 1.1.2018.