På den här sidan hittar du information om de viktigaste förändringarna.
- Självrisktiden förlängs 1.1.2024
Självrisktiden betyder de första dagarna av arbetslösheten, för vilka inkomstrelaterad dagpenning inte kan betalas. För tillfället är självrisktiden en tid som motsvarar fem hela arbetsdagar.
I och med lagändringen stiger självrisktiden till sju arbetsdagar från och med 1.1.2024.
Lagändringen godkändes i riksdagen 15.12.2023.
- Semesterersättningarna periodiseras 1.1.2024
Periodiseringen av semesterersättningen tas i bruk igen. Periodiseringen gäller semesterersättningar som betalas för anställningar som slutar 1.1.2024 eller senare. Periodiseringen gäller heltidsanställningar som varat i över två veckor.
En periodisering av semesterersättningen görs när en person har oanvänd semester kvar då anställningen tar slut och denna semester betalas som semesterersättning. Om man exempelvis får en semesterersättning som motsvarar en månads semester så flyttas tidpunkten då rätten till inkomstrelaterad dagpenning börjar framåt med en månad.
Självrisktiden börjar räknas först efter semesterersättningsperioden, det vill säga de löper inte samtidigt. För tillfället påverkar semesterersättningen inte tidpunkten då rätten till inkomstrelaterad dagpenning börjar. Bara semesterersättning för deltidsarbete beaktas vid jämkningen av dagpenningen.
Lagändringen godkändes i riksdagen 15.12.2023.
- Folkpensionsindex fryses 1.1.2024
Riksdagen har godkänt regeringens proposition om frysning av indexhöjningarna åren 2024–2027. Det innebär att förmånerna, med vissa undantag, inte kommer att öka i takt med konsumentpriserna.
Förändringen påverkar förmåner från och med den 1 januari 2024.
- Barnförhöjningarna slopas 1.4.2024
Barnförhöjningarna slopas den 1.4.2024. Ändringen gäller både inkomstrelaterad dagpenning och rörlighetsunderstöd.
Betalningen av barnförhöjningen slutar mitt i en ansökningsperiod om perioden börjar i mars och slutar i april.
Exempel: Om din ansökningsperiod är 18.3–17.4.2024 betalas barnförhöjning för tiden 18–31.3.2024 men inte längre från och med 1.4.2024.
Lagändringen godkändes i riksdagen 15.12.2023.
- Skyddsdelen på 300 euro avskaffas 1.4.2024
Arbetslöshetsdagpenningens skyddsdel slopas i och med lagändringen den 1.4.2024. Skyddsdelen har betytt att den som får dagpenning har kunnat tjäna 300 euro i månaden eller 279 euro på fyra veckor utan att lönen har påverkat dagpenningen. Efter att lagändringen trätt i kraft finns ingen skyddsdel, så även små inkomster påverkar dagpenningen. Läs mer
Lagändringen godkändes i riksdagen 15.12.2023.
- Systemet med alterneringsledighet avslutas 1.8.2024
Riksdagen har godkänt en lagändring som slopar alterneringsledighetssystemet från och med 1.8.2024.
Alterneringsledighet betyder att en person är ledig från arbetet i högst ett halvt år och arbetsgivaren anställer en arbetslös person för den tiden. Den som är alterneringsledig får inte lön utan alterneringsersättning.
Slopandet av alterneringsledighetssystemet träder i kraft på så sätt att man kan inleda en alterneringsledighet ännu den 31.7.2024. De som inlett ledigheten senast då har rätt att hålla alterneringsledigt i upp till 180 kalenderdagar. För att alterneringsledigheten ska anses ha börjat 31.7.2024 måste alterneringsavtalet ha skickats till AN-byrån och arbetsavtalet för vikarien ska börja senast 31.7.2024.
Lagändringen godkändes i riksdagen 22.5.2024.
- Nivån på dagpenningen graderas 2.9.2024
Graderingen av den inkomstrelaterade dagpenningen tillämpas när inkomstrelaterad dagpenning betalas på basis av 12 månaders arbetsvillkor som uppfyllts 2.9.2024 eller senare. Lagändringen påverkar alltså inte dagpenningsperioder som redan börjat.
När lagändringen trätt i kraft graderas storleken på inkomstrelaterad dagpenning så att dagpenningen sjunker om arbetslösheten blir långvarig. Graderingen gäller utgångsmässigt alla som får inkomstrelaterad dagpenning, alltså även dem som är på tilläggsdagar, dem som är delvis sysselsatta och dem som får inkomstrelaterad dagpenning för företagare.
Graderingen av dagpenningen betyder att förmånen minskar till
- 80 % av den ursprungliga nivån efter 40 förmånsdagar, och
- 75 % av den ursprungliga nivån efter 170 förmånsdagar.
Den sänkta dagpenningen är ändå alltid minst så stor som grunddagpenningen.
För helt arbetslösa innebär 40 förmånsdagar cirka två månader och 170 förmånsdagar cirka åtta månader. För dem som får jämkad dagpenning sjunker förmånen senare än för helt arbetslösa, eftersom dagpenningsperiodens dagar löper långsammare.
På TYJ:s webbplats finns en räknare som du kan använda för att se hur graderingen påverkar din dagpenning.
Lagändringen godkändes i riksdagen 19.6.2024.
- Lönesubventionens inverkan på arbetsvillkoret 2.9.2024
I och med lagändringen ackumuleras arbetsvillkoret i regel inte av lönesubventionerat arbete. Ändringen gäller lönesubventionerat arbete som börjat 2.9.2024 eller senare. Om det lönesubventionerade arbetet börjat senast 1.9.2024 tillämpas ett arbetsvillkor på sex månader och 75 % av månaderna som man arbetat med lönesubvention kan inräknas i arbetsvillkoret.
I vissa undantagsfall kan lönesubventionerat arbete som börjat efter 2.9.2024 ackumulera arbetsvillkor, då nedsatt lönesubvention betalas för att sysselsätta en långvarigt arbetslös person som är över 60 eller som har nedsatt arbetsförmåga. I en sådan situation börjar arbetsvillkoret ackumuleras först efter att lönesubvention har betalats i tio månader.
Även om lönesubventionerat arbete inte i fortsättningen ackumulerar arbetsvillkor, så förlänger det granskningsperioden, det vill säga perioden från vilken arbete kan beaktas i arbetsvillkoret.
Lagändringen godkändes i riksdagen 19.6.2024.
- Åldersrelaterade undantag slopas 2.9.2024
I och med lagändringen slopas vissa undantag som har med åldern att göra:
- 57 år fyllda omfattas inte längre av sysselsättningsskyldigheten.
- 58 år fylldas dagpenningsnivå skyddas inte längre i en situation där en person har ett lågavlönat arbete och blir arbetslös igen så att dagpenningsnivån räknas på nytt.
- 60 år fyllda kan inte längre uppfylla arbetsvillkoret i en tjänst som främjar sysselsättningen. Det därtill hörande skyddet av dagpenningsnivån slopas också.
Skyddet av dagpenningsnivån för personer över 58 år tillämpas inte om arbetsvillkoret för betalning av den inkomstrelaterade dagpenningen inkluderar arbete enligt den nya euroiseringsmodellen från och med september 2024.
Sysselsättningsskyldigheten upphör om den skulle börja 2.9.2024 eller senare. Skyddet av nivån på den inkomstrelaterade dagpenning som är knuten till arbetsskyldigheten gäller så länge som arbetet eller tjänsten utförs på basis av en skyldighet som börjar senast 1.9.2024.
Om arbetsvillkoret uppfylls med ett arbete eller en tjänst som ordnats enligt sysselsättningsskyldigheten och skyldigheten börjat senast 1.9.2024, tillämpas ett arbetsvillkor på sex månader.
Lagändringen godkändes i riksdagen 19.6.2024.
- Arbetsvillkoret förlängs 1.9.2024
Tiden som krävs för att uppfylla arbetsvillkoret för inkomstrelaterad dagpenning fördubblas i september 2024. I dag kan man få inkomstrelaterad dagpenning efter ett halvt års arbete. Från början av september krävs ett års arbete. Ändringen gäller sökande vars dagpenningsrätt börjar i september eller senare.
I och med lagändringen höjs också medlemsvillkoret till 12 månader.
Lagändringen godkändes i riksdagen 15.12.2023.
- Arbetsvillkoret euroiseras 2.9.2024
Arbetsvillkoret blir samtidigt inkomstbaserat, alltså euroiserat. Euroiseringen betyder att rätten till inkomstrelaterad dagpenning inte bygger på arbetstimmar utan på den betalda lönen. Lönegränsen är 930 euro i månaden. Från och med september måste man alltså arbeta 12 månader med minst 930 euros månadslön för att få inkomstrelaterad dagpenning. Om man tjänar minst 465 men under 930 euro i månaden intjänas en halv arbetsvillkorsmånad.
Lagändringen godkändes i riksdagen 15.12.2023.
- Arbetslöshetskassorna ska hjälpa till med sysselsättandet
I och med lagändringen kan arbetslöshetskassorna erbjuda sina medlemmar tjänster som främjar sysselsättningen, bland annat information om lediga arbetsplatser samt rådgivning, handledning och träning.
Arbetslöshetskassornas tjänster ersätter inte de offentliga arbetsförmedlingarna och företagstjänsterna, utan kompletterar dem. Att erbjuda tjänster och delta i dem bygger på frivillighet. Tjänsterna finansieras med kassans egna medel. Offentlig finansiering används inte till tjänsterna.
Erbjudandet av tjänsterna har förutsatt en lagändring, eftersom arbetslöshetskassornas uppgifter är stadgade i lagen. Före lagändringen får kassorna enligt lagen endast betala ut förmåner.
I och med lagändringen kan kassorna i fortsättningen erbjuda sysselsättningsfrämjande tjänster. Arbetslöshetskassorna bestämmer själva om och i vilken omfattning de vill erbjuda sina medlemmar sådana tjänster. En utvidgning av arbetslöshetskassans uppgifter kräver en ändring av kassans regler. JHL arbetslöshetskassan har ännu inte fattat beslut om erbjudandet av sådana här tjänster.
Lagändringen godkändes i riksdagen 18.6.2024.